För inte så länge sedan var prepping något man förknippade med amerikanska tv-program och bunkrar fulla av konserver. I dag har myndigheterna skickat ut beredskapsbroschyrer till alla hushåll, och allt fler svenskar ser över sitt matförråd, köper vevradio och lär sig att göra upp eld. Krig, energikriser och en orolig omvärld har gjort beredskap till en del av vardagen. Här går vi igenom varför, och hur du kan komma igång.
En osäker omvärld
Det har blivit allt tydligare hur sårbart samhället kan vara. Kriget i Ukraina har nu pågått i mer än fyra och ett halvt år, och i år har kriget i Mellanöstern stängt Hormuzsundet och drivit upp priserna på olja, gas och el i hela Europa. Under pandemin såg vi hur snabbt leveranskedjor kan brista, och vid flera tillfällen har stormar och strömavbrott lämnat svenska hushåll utan el i dagar.
När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 ökade intresset för beredskap kraftigt. Antalet frågor till dåvarande MSB, inte minst om skyddsrum, och beställningar och nedladdningar av broschyren Om krisen eller kriget kommer ökade med flera tusen procent jämfört med normalläget.
Från prepping till hemberedskap
Prepping, från engelskans prepare, handlar om att förbereda sig för att klara sig själv om samhällets funktioner slutar fungera. I Sverige används ofta ordet hemberedskap, och det är numera något myndigheterna aktivt uppmanar alla att ha.
Budskapet från Myndigheten för civilt försvar, tidigare MSB, är att vi som privatpersoner ska ha en hemberedskap för att klara oss utan samhällets hjälp i minst en vecka. I broschyren Om krisen eller kriget kommer, som har skickats till alla hushåll, tas bland annat upp hur man klarar vatten, värme, kommunikation, mat, läkemedel, pengar och toalett.
Hur förberedda är vi?
Många har tagit budskapet till sig, men långt ifrån alla. Efter det senaste utskicket av broschyren uppgav 43 procent att de redan hade beredskap för minst en vecka. En undersökning för Livsmedelsverket visar att ungefär tre av fem har mat hemma för en vecka eller mer, medan bara drygt en tredjedel har dryck som räcker lika länge.
Vattnet är alltså en svag punkt för många. Och det är just där kunskap och rätt utrustning kan göra stor skillnad.
Friluftslivet – den bästa förberedelsen
Det finns en tydlig koppling mellan beredskap och friluftsliv. Den som vandrar, tältar eller paddlar lär sig nämligen just det som behövs när strömmen går eller vattnet slutar rinna: att göra upp eld, laga mat utan spis, rena vatten, hålla sig varm och torr, hitta rätt utan mobilnät och ta hand om ett skrubbsår.
På så sätt blir friluftslivet en sorts övning för det oväntade. En natt i tält en kall höstkväll lär dig mer om vad som behövs för att hålla värmen än vilken checklista som helst. Och utrustningen du köper för friluftslivet, som stormkök, pannlampa, sovsäck och vattenfilter, är samma saker som gör nytta hemma om krisen kommer.
Det är också därför prepping i Sverige har en annan prägel än i många andra länder. Här handlar det mindre om bunkrar och mer om allemansrätt, praktiska kunskaper och att kunna klara sig en vecka på egen hand.
Vad är EDC?
Ett begrepp som har vuxit i takt med intresset för beredskap och friluftsliv är EDC, från engelskans everyday carry. Det handlar om de saker man bär med sig varje dag, för att vara förberedd på vardagens små och stora situationer.
En typisk EDC-uppsättning kan innehålla:
- En ficklampa, liten men ljusstark, som gör nytta både vid strömavbrott och en mörk kvällspromenad
- Ett multiverktyg eller en fickkniv, för att öppna paket, skära ett snöre eller laga något som gått sönder
- En powerbank, så att mobilen inte dör när du behöver den
- En penna och ett litet anteckningsblock
- En smart plånbok eller ett kortfodral och nycklar
Tanken är enkel: med några välvalda prylar i fickan eller väskan är du bättre rustad, oavsett om det handlar om ett trasigt paket på jobbet, en punktering på cykeln eller ett strömavbrott.
Nomad EDC – guide till knivar, prylar och överlevnad
För den som vill lära sig mer om EDC, knivar och utrustning för friluftsliv och beredskap finns Nomad EDC. Sajten är Sveriges mest genomgående guide till knivar, slipning och EDC-utrustning, och samlar tester, guider och jämförelser av utrustning för vardag, arbete och äventyr.
På sajten hittar du bland annat:
- Guider om knivar, från öppnings- och låsmekanismer till bladformer, knivstål, handtagsmaterial och geometri. Där finns också fördjupning om knivslipning, med slipstenar, slipsystem och brynen.
- EDC-prylar, som ficklampor, multiverktyg, powerbanks, pennor och plånböcker.
- En överlevnadsdel, med guider om eld, vatten, mat och nödproviant, första hjälpen, skydd och övernattning samt navigation och signalering, alltså mycket av det som också står i myndigheternas beredskapsråd.
- Recensioner av knivar och utrustning, och en genomgång av ett stort antal varumärken, från svenska klassiker som Morakniv och Fällkniven till Leatherman, Victorinox och många fler.
- En stålväljare, ett verktyg där du svarar på några frågor om hur du använder kniven, och får förslag på vilket knivstål som passar dig.
För nybörjaren finns en guide om vad EDC är och hur man sätter ihop sin första uppsättning, och för den som undrar över reglerna en jämförelse mellan fällknivar och fastbladsknivar som också tar upp vad knivlagen säger.
Tänk på knivlagen
En sak är viktig att känna till för den som bär kniv eller multiverktyg: knivlagen. Det är som huvudregel förbjudet att ha knivar, stick- och skärvapen eller andra farliga föremål på allmän plats, inom skolområden och i fordon på allmän plats. Allmän plats omfattar i princip varje plats som är öppen för allmänheten, även butiker och köpcentrum.
Det finns dock undantag när innehavet är befogat. Den som behöver kniven i sitt arbete, eller som ska jaga, fiska, campa eller vara ute i naturen, får i regel bära en kniv som passar för ändamålet. Även multiverktyg som innehåller en kniv omfattas av lagen. Bedömningen beror bland annat på vilken typ av kniv det är, varför du bär den och hur den förvaras.
Kom igång – en enkel checklista
Du behöver inte bygga en bunker för att vara förberedd. Börja med grunderna, och bygg vidare i din egen takt.
För hemmet, en vecka utan samhällets hjälp:
- Vatten. Dunkar eller flaskor med dricksvatten, och kärl för att hämta vatten. Det är där många brister.
- Mat. Mat som håller länge och som går att äta utan att lagas, eller laga på ett stormkök eller en campingspis.
- Värme. Filtar, sovsäckar och varma kläder, och ett sätt att hålla ett rum varmt om elen försvinner.
- Ljus och kommunikation. Ficklampor, pannlampor, batterier och en batteri- eller vevradio, så att du kan ta emot viktiga meddelanden.
- Läkemedel och första hjälpen. Mediciner du behöver, och ett väl utrustat förbandsskrin.
- Pengar. Lite kontanter och mer än ett sätt att betala.
I fickan eller väskan, varje dag:
- En liten ficklampa
- En laddad powerbank och en sladd
- Ett multiverktyg eller en fickkniv, där det är befogat att bära den
- Ett litet plåster- eller förbandskit
Och kunskapen:
- Gå ut i naturen. Laga mat på stormkök, gör upp eld där det är tillåtet och sov i tält en natt.
- Lär dig grunderna i första hjälpen.
- Läs broschyren Om krisen eller kriget kommer, och prata med familjen om vad ni gör om något händer.
Förberedd, inte rädd
Att förbereda sig handlar inte om att vara rädd eller att räkna med det värsta. Det handlar om att kunna ta hand om sig själv och sina närmaste, så att samhällets resurser kan räcka till dem som behöver dem mest. Och det fina är att mycket av det som gör oss förberedda också gör livet rikare: tid i naturen, praktiska kunskaper och bra verktyg som fungerar när de behövs.
I en tid av krig, energikriser och osäkerhet är det kanske inte så konstigt att allt fler tar fram stormköket, packar en ryggsäck och lär sig att slipa en kniv. Sajeter med guider som Nomad EDC och information från myndigheter har blivit allt mer besökta. Beredskap har gått från att vara något för ett fåtal till att bli en del av vardagen.
