När du tankar bilen går en stor del av pengarna inte till bensinen eller dieseln, utan till staten. I år har skatten dessutom ändrats flera gånger: den sänktes tillfälligt i våras och somras för att mildra effekterna av kriget i Mellanöstern, och den 1 december höjs den kraftigt igen. Här reder vi ut hur skatten på drivmedel fungerar, hur stor del av priset den utgör och varför den är så omdiskuterad.
Tre skatter i varje liter
När du tankar betalar du tre olika skatter: energiskatt, koldioxidskatt och moms.
- Energiskatt är en skatt per liter, som funnits länge och som främst har fiskala syften, alltså att ge staten intäkter.
- Koldioxidskatt är också en skatt per liter, men den är kopplad till hur mycket koldioxid bränslet släpper ut. Syftet är att minska utsläppen genom att göra fossila bränslen dyrare.
- Moms på 25 procent läggs på hela priset, även på energiskatten och koldioxidskatten.
Det sista innebär, precis som för elen, att det i praktiken tas ut skatt på skatt. Momsen på drivmedel infördes 1990.
Energiskatten och koldioxidskatten är fasta belopp per liter. De påverkas alltså inte av vad bensinen eller dieseln kostar på världsmarknaden. Momsen däremot följer priset: när drivmedlet blir dyrare ökar även momsen i kronor räknat.
Ett år av sänkningar och höjningar
2026 har varit ett ovanligt år för drivmedelsskatten. När kriget i Mellanöstern drev upp olje- och drivmedelspriserna i våras beslutade regeringen, med stöd av riksdagen, att tillfälligt sänka skatten i två steg.
I det första steget sänktes energiskatten till EU:s miniminivå under perioden 1 maj–30 september. För bensin innebar det en sänkning med 82 öre per liter och för diesel med 319 kronor per kubikmeter, alltså knappt 32 öre per liter. I det andra steget sänktes även koldioxidskatten, under perioden 1 juli–30 november. Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot sänkningarna.
Så här har den sammanlagda energi- och koldioxidskatten utvecklats under året, för bensin och diesel i miljöklass 1, före moms:
| Period | Bensin, kr/liter | Diesel, kr/liter |
|---|---|---|
| 1 januari–30 april 2026 | 4,79 | 3,96 |
| 1 maj–30 juni 2026 | 3,97 | 3,64 |
| 1 juli–30 september 2026 | 1,57 | 1,24 |
| 1 oktober–30 november 2026 | 2,39 | 1,56 |
| Från 1 december 2026 | 4,79 | 3,96 |
| Från 1 januari 2027 | 4,89 | 4,05 |
(Drivkraft Sverige, Bensinpriserna, Hurbra)
Under sommaren var skatten alltså som lägst, och för bensin uppgick den fasta delen av skatten inklusive moms till 1,96 kronor per liter. (Ekonomifakta) Den 1 oktober upphörde den sänkta energiskatten, och den 1 december kommer koldioxidskatten tillbaka till sin ordinarie nivå. Vid årsskiftet räknas skatterna dessutom upp något.
Hur stor del av priset är skatt?
Hur stor del av pumppriset som går till staten beror både på skattenivån och på vad själva drivmedlet kostar.
Så ser det ut just nu
Den 30 oktober var Preems listpris 17,09 kronor per liter för bensin 95 och 22,89 kronor för diesel. Med de tillfälligt sänkta skatterna som gäller fram till den 30 november fördelas priset ungefär så här:
| Bensin 95 | Diesel | |
|---|---|---|
| Pumppris | 17,09 kr | 22,89 kr |
| Energiskatt | 1,52 kr | 1,15 kr |
| Koldioxidskatt | 0,87 kr | 0,41 kr |
| Moms | 3,42 kr | 4,58 kr |
| Skatt totalt | 5,81 kr (34 %) | 6,14 kr (27 %) |
| Produkt, transport och marginal | 11,28 kr | 16,75 kr |
En dryg tredjedel av bensinpriset och drygt en fjärdedel av dieselpriset är alltså skatt just nu. Dieseln har en lägre skatteandel, både för att skatten per liter är lägre och för att själva dieseln har blivit dyrare än bensinen sedan kriget bröt ut.
Med ordinarie skatt
Från den 1 december återgår skatterna till ordinarie nivå. Om vi som räkneexempel antar att priset på själva drivmedlet ligger kvar på samma nivå som den 30 oktober, skulle det se ut så här:
| Bensin 95 | Diesel | |
|---|---|---|
| Energi- och koldioxidskatt | 4,79 kr | 3,96 kr |
| Pumppris inklusive moms | cirka 20,09 kr | cirka 25,89 kr |
| Skatt totalt | cirka 8,81 kr (44 %) | cirka 9,14 kr (35 %) |
Med ordinarie skatt går alltså omkring fyra av tio kronor av bensinpriset till staten, och drygt en tredjedel av dieselpriset. Höjningen den 1 december motsvarar ungefär 3 kronor per liter inklusive moms, om hela höjningen slår igenom i pumppriset.
Räkneexemplet är förenklat. Det verkliga pumppriset påverkas också av oljepriset, kronans värde mot dollarn, raffinaderiernas marginaler och konkurrensen mellan bolagen.
Mer än skatter: reduktionsplikten
Utöver skatterna finns ett annat politiskt beslut som påverkar priset vid pumpen: reduktionsplikten. Den innebär att drivmedelsbolagen måste blanda in biodrivmedel i bensin och diesel så att klimatpåverkan minskar med en viss andel. Biodrivmedel är ofta dyrare än fossila drivmedel, och därför påverkar nivån på plikten priset.
Reduktionsplikten sänktes kraftigt 2024. Konjunkturinstitutet bedömde inför sänkningen att en minskning till 6 procent skulle kunna sänka dieselpriset med omkring 5 kronor per liter. Enligt branschorganisationen Drivkraft Sverige var andelen biodrivmedel 17,2 procent under första kvartalet 2026, mätt i energiinnehåll.
En het politisk fråga
Drivmedelsskatten hör till de mest omdebatterade skatterna i Sverige, och åsikterna går isär.
De som vill ha lägre skatt pekar på att många, inte minst på landsbygden, saknar alternativ till bilen, och att höga drivmedelspriser slår hårt mot både hushåll och företag som är beroende av transporter. Regeringen har argumenterat för att Sveriges skatt på drivmedel var bland de högsta i EU 2022, och att sänkta skatter och en lägre reduktionsplikt har gett lägre priser. Enligt Drivkraft Sverige hade Sverige i mars i år det 15:e högsta bensinpriset och det 7:e högsta dieselpriset av EU:s 27 länder.
De som är kritiska till sänkningarna menar att skatten på fossila drivmedel är ett av de viktigaste verktygen för att minska utsläppen från transporterna, och att sänkta skatter gör det svårare att nå klimatmålen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade mot de tillfälliga sänkningarna. Kritiker pekar också på att sänkningarna kostar staten skatteintäkter. Även branschen själv har varit kritisk: Drivkraft Sverige avstyrkte förslaget om ytterligare tillfälliga sänkningar och menade att kortsiktiga åtgärder försvårar omställningen och att långsiktiga spelregler är att föredra.
Når sänkningen fram till kunden?
En återkommande fråga är om skattesänkningar faktiskt kommer konsumenterna till del, eller om en del stannar hos bolagen. Konjunkturinstitutet har studerat frågan tidigare. Efter skattesänkningarna 2022 föll de svenska pumppriserna, med 1,54 kronor per liter för bensin, samtidigt som priserna steg i Danmark, Tyskland och Nederländerna, vilket tyder på att sänkningen i stor utsträckning nådde konsumenterna.
Vad betyder det för dig?
För den som tankar regelbundet blir december en kännbar månad. När koldioxidskatten återgår till ordinarie nivå den 1 december motsvarar det omkring 3 kronor mer per liter inklusive moms, om höjningen slår igenom fullt ut. För en tank på 50 liter blir det omkring 150 kronor mer. Vid årsskiftet tillkommer en mindre uppräkning av skatten.
Samtidigt kan andra faktorer dra åt andra hållet. Oljepriset föll kraftigt i början av november efter signaler om diplomatiska framsteg i Mellanöstern, och om det håller i sig kan det dämpa en del av höjningen. Hur det blir vid pumpen beror alltså på både skatterna, världsmarknaden och kronan.
Några saker du själv kan göra:
- Jämför priser. Priserna kan skilja sig mellan stationer och bolag, och obemannade stationer är ofta billigare.
- Tanka smart. Priserna varierar ofta under veckan. Följ prisutvecklingen i appar eller på jämförelsesajter.
- Kör snålare. Jämn hastighet, rätt lufttryck i däcken och mindre onödig last kan minska förbrukningen märkbart.
- Planera resorna. Samåk, kombinera ärenden och välj kollektivtrafik när det går.
Skatt med två syften
Skatten på drivmedel har två syften som ibland drar åt olika håll. Den ska ge staten intäkter och samtidigt bidra till att minska utsläppen från trafiken. Därför blir den ofta en politisk stridsfråga, där hänsyn till hushållens ekonomi, landsbygdens förutsättningar och klimatmålen ska vägas mot varandra.
2026 har visat hur snabbt skatten kan ändras när omvärlden förändras. Från den 1 december är den tillbaka på ordinarie nivå, men frågan om hur hög den ska vara lär fortsätta att debatteras, inte minst så länge oron i världen håller drivmedelspriserna på höga nivåer.
