”Man betalar ju skatt två gånger på pensionen.” Påståendet är vanligt, och det finns en kärna av sanning i det. Men hur det faktiskt ligger till beror på vilken sorts pension det gäller. För vissa sparformer stämmer det, för andra skjuts skatten bara upp till senare. Här reder vi ut hur pensionssparandet beskattas, steg för steg.
Betalar man skatt två gånger?
Svaret är: ibland. För att förstå varför behöver man veta att pensionen beskattas vid tre tillfällen, och att reglerna skiljer sig mellan olika delar av pensionen.
- När pengarna sätts in. Betalas pensionspengarna in från lön som redan har beskattats, eller innan skatt har dragits?
- Medan pengarna växer. Under spartiden tas en årlig skatt ut på pensionskapitalet, den så kallade avkastningsskatten.
- När pengarna betalas ut. Då beskattas pensionen som vanlig inkomst, ungefär som en lön.
Den svenska pensionen består för de flesta av tre delar: den allmänna pensionen från staten, tjänstepensionen från arbetsgivaren och eventuellt eget privat sparande. Var och en beskattas på sitt sätt.
Allmän pension och tjänstepension – skatten skjuts upp
För de två största delarna av pensionen, den allmänna pensionen och tjänstepensionen, sätts pengarna in innan du har betalat inkomstskatt på dem. Skatten tas i stället ut när pensionen betalas ut.
När pengarna sätts in
Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av lönen. En del betalas av arbetsgivaren som en del av arbetsgivaravgifterna, och en del dras från din lön som en allmän pensionsavgift på 7 procent. Den avgiften kompenseras dock fullt ut genom en skattereduktion, så i praktiken betalar du inte skatt på den.
Tjänstepensionen betalas av arbetsgivaren, utöver lönen. Pengarna beskattas inte som inkomst för dig när de sätts in. Arbetsgivaren betalar i stället en särskild löneskatt på pensionskostnaderna, 24,26 procent, som motsvarar ungefär det arbetsgivaren hade betalat i arbetsgivaravgifter om pengarna i stället hade betalats ut som lön.
Medan pengarna växer
Under spartiden betalas en årlig avkastningsskatt på pensionsförsäkringar, tjänstepensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande. Skatten är schablonmässig: den räknas inte på den faktiska avkastningen, utan på en tänkt avkastning som motsvarar den genomsnittliga statslåneräntan året innan. Skattesatsen är 15 procent av det beräknade underlaget.
För 2026 blir avkastningsskatten 0,354 procent av kapitalet, eftersom den genomsnittliga statslåneräntan 2025 var 2,36 procent. (Nordnet, FAR) Har du en miljon kronor i tjänstepension blir skatten alltså omkring 3 540 kronor i år. Skatten tas ut oavsett om värdet har gått upp eller ner.
När pengarna betalas ut
När du går i pension beskattas utbetalningarna som inkomst av tjänst, på samma sätt som en lön. Det är först då du betalar inkomstskatt på pengarna.
Dubbelbeskattning – eller inte?
För den allmänna pensionen och tjänstepensionen är det alltså inte korrekt att tala om att samma pengar beskattas två gånger med inkomstskatt. Inkomstskatten skjuts i stället upp till dess att pensionen betalas ut. Det som tillkommer är avkastningsskatten under spartiden, som är en skatt på kapitalet snarare än på inkomsten. Den är förhållandevis låg, men den betalas varje år under kanske 30 eller 40 år.
Här blir det verklig dubbelbeskattning
Det finns dock en del av pensionssparandet där påståendet om dubbelbeskattning stämmer: det privata pensionssparandet i form av individuellt pensionssparande, IPS, och privata pensionsförsäkringar.
Tidigare fick man göra avdrag i deklarationen för pengar man satte in till sin privata pension. Pengarna sattes alltså in obeskattade och beskattades först vid uttag, precis som tjänstepensionen. Men 2015 sänktes avdragsrätten till 1 800 kronor per år, och från 2016 slopades den helt.
Uttagen beskattas däremot fortfarande som inkomst av tjänst. Det innebär att den som fortsätter att sätta in pengar på ett IPS betalar skatt två gånger: först inkomstskatt på lönen som pengarna kommer från, och sedan inkomstskatt igen när pengarna tas ut. Dessutom betalas avkastningsskatt varje år under tiden.
Undantaget är den som saknar pensionsrätt i sin anställning eller som har inkomst av aktiv näringsverksamhet, till exempel många egenföretagare. De har fortfarande rätt att göra avdrag.
Det som redan hade sparats före 2016 påverkas inte. Det sparades med avdrag och beskattas vid uttag som tidigare. Problemet gäller de nya insättningar som gjorts efter att avdragsrätten försvann.
Ett vanligt misstag
När avdragsrätten slopades hade ett stort antal sparare kvar autogiron till sitt privata pensionssparande, och frågan togs upp i riksdagen redan 2016. Det är därför värt att kontrollera om du fortfarande har ett automatiskt sparande till ett IPS eller en privat pensionsförsäkring.
Så skiljer sig sparformerna åt
| Sparform | När pengarna sätts in | Under spartiden | Vid uttag |
|---|---|---|---|
| Tjänstepension | Obeskattade pengar, arbetsgivaren betalar särskild löneskatt | Avkastningsskatt, 0,354 % av kapitalet 2026 | Inkomstskatt |
| IPS och privat pensionsförsäkring, utan avdragsrätt | Beskattade pengar | Avkastningsskatt, 0,354 % av kapitalet 2026 | Inkomstskatt |
| Investeringssparkonto och kapitalförsäkring | Beskattade pengar | Schablonskatt, 1,065 % av kapitalet 2026, skattefritt upp till 300 000 kr | Ingen skatt |
Tabellen visar varför många banker i dag avråder från nytt sparande i IPS för den som inte har avdragsrätt, och i stället pekar på investeringssparkonto eller kapitalförsäkring. Där betalar man en högre årlig skatt, men ingen inkomstskatt vid uttag, och sedan 2026 är de första 300 000 kronorna helt skattefria.
Skatten när pensionen betalas ut
När pensionen väl betalas ut finns ytterligare en skattefråga som ofta väcker känslor: att pension beskattas annorlunda än lön.
Pension beskattas hårdare än lön – före 67
När det nya pensionssystemet infördes var utgångspunkten att pensionärer skulle betala samma inkomstskatt som de som arbetar. Sedan dess har jobbskatteavdraget införts och byggts ut. Det gäller bara inkomst från arbete, inte pension.
Resultatet är att skatten på lön i dag är lägre än skatten på pension av samma storlek, vid samma ålder. Pensionsmyndigheten konstaterar att det därför lönar sig mer att fortsätta arbeta än att sluta och ta ut pension. Den som går i pension tidigt, till exempel vid 64 eller 65, betalar alltså mer i skatt på sin pension än en jämnårig betalar på sin lön.
Lägre skatt från 67
Från det år man fyller 67 får man i stället ett förhöjt grundavdrag, som sänker skatten på både pension och lön. För den som är född 1960 gäller det från det år man fyller 68. En genomsnittlig pensionär som har nått den åldern betalar omkring 10 procentenheter lägre skatt på sin pension än en yngre pensionär.
Det förhöjda grundavdraget har förstärkts flera gånger, senast inför 2026, då regeringen förstärkte det med totalt 4,04 miljarder kronor. Syftet är dels att sänka skatten för äldre, dels att minska skillnaden mellan skatten på lön och på pension.
Alla pensionärer får dock inte del av sänkningarna. Pensionärsorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna har beräknat att var femte till var fjärde pensionär kan stå helt utan del av 2026 års skattesänkning, eftersom deras inkomster ligger under den nivå där sänkningen börjar ge effekt.
En återkommande debatt
Beskattningen av pensioner är en politisk fråga där åsikterna går isär.
Om det privata pensionssparandet. Avdragsrätten för privat pensionssparande slopades av den dåvarande regeringen 2015, och beslutet har kritiserats sedan dess. Försäkringsbranschens organisation Svensk Försäkring har till exempel menat att det sände en signal till de omkring två miljoner människor som tidigare sparade med avdragsrätt om att långsiktigt sparande till pensionen inte är viktigt. Försvarare av beslutet har pekat på att avdraget kostade staten skatteintäkter och att det fanns andra sätt att spara långsiktigt, som investeringssparkonto.
Om skatten på pension jämfört med lön. Pensionärsorganisationerna har länge drivit att pension ska beskattas på samma sätt som lön. De som försvarar skillnaden menar att jobbskatteavdraget är till för att göra det mer lönsamt att arbeta, och att det därför inte bör gälla pension. Det förhöjda grundavdraget för äldre har gradvis minskat skillnaden, men den finns kvar för pensionärer under 67.
Vad kan du göra?
- Kontrollera ditt privata pensionssparande. Har du ett IPS eller en privat pensionsförsäkring med pågående insättningar, och saknar du avdragsrätt, kan det vara värt att se över om sparandet passar dig.
- Fundera över sparformen. För nytt eget sparande till pensionen väljer många i dag investeringssparkonto eller kapitalförsäkring, där uttagen inte beskattas som inkomst.
- Tänk på när du tar ut pensionen. Skatten blir lägre från det år du fyller 67, eller 68 om du är född 1960. Att fortsätta arbeta längre kan också ge både högre pension och lägre skatt. Däremot är det inte rimligt att man höjer taket och straffar människor som vill/behöver gå i pension.
- Ta hjälp. På Pensionsmyndigheten och minPension kan du se hur stor din pension blir och hur olika val påverkar den.
Tänk på att det här är generell information och inte personlig rådgivning. Inför större beslut om ditt pensionssparande kan det vara klokt att prata med en oberoende rådgivare.
Skatt i flera steg
Påståendet att man betalar skatt två gånger på pensionen är alltså både sant och osant. För den allmänna pensionen och tjänstepensionen skjuts inkomstskatten upp till utbetalningen, men under tiden tillkommer en årlig avkastningsskatt. För det privata pensionssparandet utan avdragsrätt är det däremot verklig dubbelbeskattning: pengarna beskattas både när de tjänas in och när de tas ut.
Och när pensionen väl betalas ut kan skatten bli högre än på en lön av samma storlek, åtminstone fram till 67 års ålder. Att förstå hur de olika delarna beskattas gör det lättare att planera, både sparandet och tidpunkten för när man går i pension.
