När elräkningen kommer är det lätt att tro att det är själva elen som är dyr. Men den som tittar närmare ser att elen bara är en del av kostnaden. Skatt, moms och avgifter för elnätet står för en stor del, och mycket av det som avgör vad du betalar bestäms av politiska beslut. Här reder vi ut vad du egentligen betalar för.
Elräkningens fyra delar
En svensk elräkning består i grunden av fyra delar:
- Elhandel. Själva elen, som du köper av ett elhandelsbolag. Priset följer i stor utsträckning elbörsen, plus ett påslag och ofta en fast månadsavgift.
- Elnät. Avgiften för att elen transporteras till ditt hem. Den betalar du till nätbolaget där du bor, och den består oftast av en fast del och en rörlig del per kilowattimme.
- Energiskatt. En skatt per förbrukad kilowattimme, som staten tar ut.
- Moms. 25 procent, som läggs på allt det ovanstående.
Hur stor del av kostnaden de olika delarna står för varierar beroende på var du bor, vilket avtal du har och hur högt elpriset är. Enligt branschorganisationen Energiföretagen fördelades kostnaden för en typisk kund så här:
| Elområde | Elhandel | Elnät | Skatt, moms och avgifter |
|---|---|---|---|
| Luleå (SE1) | 34 % | 27 % | 39 % |
| Sundsvall (SE2) | 31 % | 25 % | 44 % |
| Stockholm (SE3) | 40 % | 20 % | 40 % |
| Malmö (SE4) | 44 % | 18 % | 38 % |
| Genomsnitt | 37 % | 23 % | 40 % |
I genomsnitt går alltså omkring fyra av tio kronor av elräkningen till skatt, moms och avgifter, en dryg femtedel till elnätet och resten till själva elen. Det betyder att mer än hälften av det du betalar, nästan två tredjedelar, inte är elen i sig.
Skatten – och skatten på skatten
Skatt på el infördes i Sverige 1951. Då var den 1 öre per kilowattimme. Sedan dess har den höjts i omgångar, och 2025 nådde den rekordnivån 43,9 öre per kilowattimme.
Vid årsskiftet sänktes den för första gången på allvar. Sedan den 1 januari 2026 är energiskatten på el 36,0 öre per kilowattimme, en sänkning med nästan 20 procent. Regeringen har dessutom föreslagit att den årliga uppräkningen av skatten tas bort, så att den ligger kvar på 36 öre även 2027.
I vissa kommuner i norra Sverige är skatten lägre. Där kan hushåll och företag inom tjänstesektorn få ett avdrag på 9,6 öre per kilowattimme.
Moms även på skatten
Utöver energiskatten betalar hushållen 25 procent moms på el. Momsen infördes i samband med skattereformen 1990–1991 och har legat på samma nivå sedan dess. Det speciella är att momsen tas ut även på själva energiskatten. En energiskatt på 36 öre blir därför i praktiken 45 öre per kilowattimme inklusive moms. Organisationen Skattebetalarna kallar det skatt på skatt.
Momsen läggs också på elhandeln och elnätet. Det betyder att när elpriset stiger, ökar även statens momsintäkter.
Vad det betyder i kronor
För ett hushåll i en lägenhet som använder 2 000 kilowattimmar per år blir energiskatten inklusive moms omkring 900 kronor om året. För en villa med elvärme som förbrukar 20 000 kilowattimmar blir den omkring 9 000 kronor.
För staten är elskatten en betydande inkomstkälla. Enligt budgetpropositionen väntas energiskatten på el ge staten omkring 27 miljarder kronor 2026, och utöver det tillkommer momsen.
Högt i ett europeiskt perspektiv
EU:s miniminivå för energiskatt på el är 0,6 öre per kilowattimme. Många länder i Central- och Östeuropa ligger nära den nivån, medan Sverige har en betydligt högre skatt.
Elnätet – ett monopol som blivit allt dyrare
Den del av elräkningen som har ökat mest över tid är kanske inte den man först tänker på. Det är elnätet.
Elnätet är ett så kallat naturligt monopol. Det skulle inte vara rimligt att bygga flera parallella elnät på samma plats, och därför har varje område bara ett nätbolag. Som kund kan du inte välja nätbolag. Avgifterna regleras i stället av Energimarknadsinspektionen, Ei.
Ändå har avgifterna stigit kraftigt. Enligt Ei har elnätsavgiften för en genomsnittlig hushållskund höjts med 115 procent mellan 2005 och 2026, samtidigt som inflationen under samma period var 49 procent. Bara under de senaste tre åren har avgifterna ökat med 26 procent, enligt Nils Holgersson-gruppens årliga kartläggning, och i år höjs de med i genomsnitt 8 procent. Vattenfall höjde till exempel sina elnätsavgifter med omkring 14 procent från den 1 januari 2026.
Investeringar – eller för höga vinster?
Nätbolagen motiverar höjningarna med att stora investeringar behövs. Elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att klara elektrifieringen av industrin och transporterna, och mycket av det gamla nätet behöver bytas ut.
Kritikerna menar dock att regleringen har gett bolagen för stort utrymme att ta ut höga avgifter. Regeringen gav i början av året Ei i uppdrag att utreda frågan. Ei:s rapport visar att elnätsföretagens vinstmarginaler låg på mellan 16 och 23 procent under perioden 2020–2024, och att avkastningen på eget kapital var högre än för elhandel och elproduktion, trots lägre marknadsrisk.
Effektavgifterna pausade
En annan omdiskuterad fråga har varit effektavgifter, där nätavgiften delvis beror på hushållets högsta elanvändning under en viss tid. Alla nätbolag skulle ha infört sådana senast 2027, men i mars 2026 stoppade regeringen kravet, med motiveringen att modellerna har varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån. Ei upphävde föreskrifterna i juni och ska ta fram ett nytt förslag.
Själva elen – den del som svänger mest
Den tredje stora delen är elhandeln, alltså priset på själva elen. Det är den del som svänger mest, och den påverkas av allt från vädret och nivåerna i vattenmagasinen till kärnkraftens tillgänglighet och gaspriset i Europa. Var i landet du bor spelar också stor roll, eftersom priset är högre i södra Sverige än i norra.
Det gör att skattens andel av elräkningen inte är fast. Energiskatten är ett fast belopp per kilowattimme, oavsett vad elen kostar. När elpriset är lågt utgör skatten därför en stor del av räkningen, och när elpriset är högt blir dess andel mindre, även om själva beloppet är detsamma.
Ett räkneexempel
Tänk dig ett hushåll som använder 1 000 kilowattimmar under en månad. Vi räknar med en fast nätavgift på 260 kronor, en rörlig nätavgift på 35 öre per kilowattimme, en fast månadsavgift för elhandeln på 30 kronor och energiskatt på 36 öre per kilowattimme. Ovanpå allt läggs 25 procent moms. Så här ser elräkningen ut vid tre olika elpriser:
| Spotpris | Total elräkning | Skatt och moms | Elnät | Elhandel |
|---|---|---|---|---|
| 30 öre/kWh, som ofta i norr | 1 625 kr | 42 % | 38 % | 20 % |
| 100 öre/kWh | 2 500 kr | 34 % | 24 % | 41 % |
| 300 öre/kWh, som i SE4 i början av november | 5 000 kr | 27 % | 12 % | 61 % |
I tabellen räknas momsen på elnätet och elhandeln in under skatt och moms. Exemplet är förenklat, och dina egna avgifter kan vara högre eller lägre.
Exemplet visar två saker. När elen är billig står skatt och elnät tillsammans för omkring 80 procent av räkningen, och då är det i hög grad politiska beslut och nätavgifter som avgör vad du betalar. När elen är dyr är det i stället själva elpriset som dominerar.
Det förklarar också varför ett lägre elpris inte alltid märks så mycket på räkningen. I ett räkneexempel från sajten Hurbra sjönk elhandelspriset med nästan 29 procent, men hela elräkningen blev bara knappt 12 procent billigare, eftersom skatten och nätavgifterna låg kvar.
Politiken avgör mer än hälften
Om man räknar ihop allt som styrs av politiska beslut blir bilden ännu tydligare. Enligt Energiföretagen beror drygt 60 procent av kundens totala elkostnad per kilowattimme på politiska beslut. Då räknas skatter, moms och myndighetsavgifter in, liksom EU:s handelssystem med utsläppsrätter, som gör det dyrare att producera el med fossila bränslen och därmed påverkar elpriset i Europa. Samtidigt har kundernas egna möjligheter att påverka elkostnaden minskat.
En het debatt
Frågan om elskattens nivå är politiskt omstridd.
De som vill sänka skatten menar att el är en nödvändighet och att höga skatter slår hårt mot hushåll och företag, särskilt i en tid av höga elpriser. Skattebetalarna argumenterar för att elskatten successivt bör sänkas till EU:s miniminivå på 0,6 öre per kilowattimme, och Företagarna vill sänka skatten till samma nivå för alla företag. De menar också att elektrifieringen av samhället, som behövs för att minska utsläppen, försvåras när elen beskattas hårt.
De som vill behålla skatten pekar på att den ger staten stora intäkter, omkring 27 miljarder kronor i år, som annars måste tas in på annat sätt eller leda till nedskärningar i andra utgifter. Energiskatten har också traditionellt motiverats med att den ger hushåll och företag skäl att använda energi mer effektivt.
Dessutom pågår en separat debatt om elnätsavgifterna, där både politiker och konsumentorganisationer ifrågasätter om nätbolagens höjningar är rimliga.
Vad kan du göra?
Skatten och elnätet kan du som enskild konsument inte välja bort. Men det finns ändå saker du kan göra:
- Välj elavtal aktivt. Elhandeln är den enda delen där du kan välja leverantör. Jämför avtal, påslag och månadsavgifter.
- Minska förbrukningen. Eftersom både skatten och den rörliga nätavgiften betalas per kilowattimme gör varje sparad kilowattimme att du slipper flera kostnader på en gång.
- Flytta förbrukningen. Med timpris eller kvartspris kan du spara genom att använda el när den är billig.
- Se över elnätsabonnemanget. Kontrollera att din huvudsäkring inte är större än du behöver, eftersom den fasta nätavgiften ofta beror på säkringens storlek.
Mer än bara el
Nästa gång elräkningen kommer kan det vara värt att titta närmare på hur den är uppbyggd. Det du betalar för är inte bara elen, utan också transporten genom elnätet, statens skatt och momsen ovanpå allt. När elpriset är lågt är det framför allt skatten och nätet som avgör vad du betalar. När det är högt är det själva elen.
Att förstå hur räkningen fungerar gör det lättare att se var du själv kan påverka, och att följa den politiska debatten om vad elen borde kosta.
