Med stigande elpriser blir varje kilowattimme som läcker ut genom taket och väggarna dyrare. Att tilläggsisolera huset är en av de åtgärder som ofta lönar sig snabbast, särskilt i äldre hus. Men vad kostar det, hur mycket kan du spara, kan du göra det själv, och är hampa ett bra alternativ till mineralull? Här reder vi ut det.
Varför tilläggsisolera?
Många äldre hus har betydligt mindre isolering än vad som är standard i dag. I 1950-talshus är det till exempel vanligt med 15 centimeter kutterspån på vinden. Det betyder att en stor del av värmen försvinner rakt ut, och att du betalar för att värma upp luften utanför huset.
Att tilläggsisolera ger lägre uppvärmningskostnader, men också ett jämnare och behagligare inomhusklimat. Huset blir varmare på vintern och svalare på sommaren.
Var ska du börja?
Vinden – oftast enklast och mest lönsam
För de flesta hus är det lönsamt att tilläggsisolera vindsbjälklaget. Det är en av de enklaste och billigaste åtgärderna man kan göra för att förbättra husets klimatskal, så länge det finns plats under taket.
Ungefär 15 procent av värmeförlusterna i en villa sker genom vinden och taket, och tilläggsisolering är särskilt lönsam om den befintliga isoleringen är tunnare än 20 centimeter. Boverket har inga detaljkrav vid tilläggsisolering av vindsbjälklag i äldre hus, men Energimyndigheten brukar rekommendera en total tjocklek på 40–50 centimeter.
Fasaden – större projekt, större effekt
Att tilläggsisolera ytterväggarna är ett betydligt större projekt. Det görs ofta i samband med att fasaden ändå ska renoveras, eftersom isoleringen läggs utanpå den gamla väggen och en ny fasad byggs utanpå. Det ändrar husets utseende, och kan därför kräva bygglov. Kontakta kommunen innan du sätter igång.
Grunden
Även grunden kan isoleras, till exempel i en krypgrund eller en källare. Det är ofta mer komplicerat och kräver noggranna fuktbedömningar, eftersom grunden är känslig för fukt.
Vad kostar det?
Kostnaden beror på vilken del av huset du isolerar, vilket material du väljer, hur stor yta det är och hur mycket förberedande arbete som krävs. Här är några ungefärliga prisnivåer:
| Åtgärd | Ungefärlig kostnad |
|---|---|
| Vindsbjälklag, lösull, inklusive arbete | 300–600 kr/m² |
| Yttervägg, isolering utifrån, inklusive arbete | 1 600–2 500 kr/m² |
| Krypgrund eller torpargrund, villa | 40 000–100 000 kr |
(Totalbyggarna, Nordic Foam Systems, Offerta)
Sammantaget kan tilläggsisolering av en normalstor villa kosta allt från omkring 40 000 kronor till 300 000 kronor, beroende på omfattning.
ROT-avdraget sänker priset
Anlitar du ett företag kan du få ROT-avdrag med 30 procent av arbetskostnaden 2026. Avdraget gäller själva arbetet, inte materialet.
Vad kan du spara?
Hur mycket du sparar beror på hur dåligt isolerat huset är i dag, hur mycket du isolerar, var i landet du bor, hur du värmer huset och vad energin kostar.
Ett räkneexempel
Byggahus har räknat på ett 70-talshus på 130 kvadratmeter med 100 millimeter isolering på vinden, som tilläggsisoleras så att den totala tjockleken blir 400 millimeter. Arbetet kostar omkring 16 500 kronor, eller 15 000 kronor efter ROT-avdrag, och minskar energianvändningen med omkring 3 564 kilowattimmar per år.
Så mycket blir besparingen per år vid olika energipriser:
| Energipris | Besparing per år | Återbetalningstid |
|---|---|---|
| 1,20 kr/kWh | cirka 4 300 kr | cirka 3,5 år |
| 2,00 kr/kWh | cirka 7 100 kr | cirka 2 år |
| 3,00 kr/kWh | cirka 10 700 kr | cirka 1,5 år |
Energipriset avser den totala kostnaden per kilowattimme, inklusive elnät, skatt och moms. Har du en värmepump blir besparingen i kronor lägre, eftersom den ger mer värme per kilowattimme el.
Exemplet visar varför vinden ofta är den mest lönsamma åtgärden: en relativt liten investering kan betala sig på bara några år, och sedan fortsätta att spara pengar i årtionden.
Göra själv eller ta hjälp?
Vinden – möjligt för den händige
Att tilläggsisolera vinden är ett av få isoleringsprojekt som många kan göra själva. Det finns två vanliga metoder:
- Skivor. Den som arbetar ensam väljer ofta att lägga ut isoleringsskivor, eftersom de är enklare att hantera.
- Lösull. Lösull kan krattas ut för hand eller sprutas in med en maskin som går att hyra hos många byggvaruhandlare. Gör du det själv med maskin rekommenderas att man är två personer och har läst på ordentligt om metoden och hur hårt isoleringen ska packas.
Även om du anlitar ett företag kan du ofta sänka kostnaden genom att göra förberedelserna själv, som att rensa vinden och göra fritt runt luckor och genomföringar.
Väljer du att anlita någon för lösull kan du titta efter företag som är certifierade enligt Behörig lösull.
Fasad och grund – ta hjälp
Tilläggsisolering av fasad och grund är större ingrepp i husets konstruktion, och här är det i regel klokt att anlita fackfolk. Fel utförd isolering kan leda till fuktskador som blir mycket dyra att åtgärda.
Se upp för fukten
Den största risken med tilläggsisolering är fukt. När vinden isoleras bättre blir den kallare, eftersom mindre värme läcker upp från huset. Kall luft kan inte bära lika mycket fukt, och om varm och fuktig inomhusluft tränger upp kan det bildas kondens och mögel.
För att undvika det är det viktigt att:
- Täta mot inomhusluften. En bra fuktspärr och en tät vindslucka hindrar fuktig luft från att ta sig upp.
- Anpassa ventilationen på vinden. Vinden ska ventileras, men inte överventileras.
- Kontrollera i efterhand. Titta efter tecken på kondens på vinden under den första vintern efter tilläggsisoleringen.
- Kontrollera skicket först. Finns det redan fukt eller påväxt på vinden måste orsaken utredas innan du isolerar.
Felaktig tilläggsisolering kan i värsta fall leda till att hela taket måste läggas om. Är du osäker, låt en fackman göra en bedömning innan du sätter igång.
Isolera med hampa – ett alternativ?
Det vanligaste isoleringsmaterialet i Sverige är mineralull, men intresset för biobaserade alternativ växer. Ett av dem är hampa, som numera tillverkas i Sverige. I Ekolutions fabrik i Staffanstorp görs isolering av hampa som odlas av lantbrukare i Skåne.
Fördelarna
- Klimatet. Hampan binder koldioxid när den växer. Ekolutions hampaisolering lagrar enligt tillverkaren 79 kilo koldioxid per kubikmeter isolering.
- Fukten. Biobaserade material som hampa kan ta upp och avge fukt, vilket kan bidra till ett bättre inomhusklimat. Det är en egenskap som standardtesterna för isolering ofta inte fångar fullt ut.
- Ljudet. Hampaisolering har god ljudabsorption.
- Godkänd. Ekolutions isolering är CE-märkt och godkänd i bland annat Byggvarubedömningen, SundaHus och BASTA.
Nackdelarna
- Priset. Hampaisolering är dyrare än mineralull, men ungefär lika dyr som annan biobaserad isolering, som cellulosa.
- Isolerförmågan. Hampaisolering isolerar något sämre per centimeter än mineralull. Det betyder att du behöver ett något tjockare lager för samma effekt.
- Brand. Mineralull, särskilt stenull, är obrännbar. Biobaserade material är det inte, och behandlas därför ofta med brandskyddsmedel. Kontrollera alltid produktens brandklass och att den är godkänd för den konstruktion du ska använda den i.
- Tillgången. Hampaisolering finns ännu inte i alla byggvaruhus, och alla hantverkare har inte erfarenhet av materialet.
Så står materialen sig
| Material | Lambdavärde, W/mK | Ungefärligt pris, skiva 120 mm |
|---|---|---|
| Mineralull | 0,033–0,037 | 45–100 kr/m² |
| Cellulosa | 0,035–0,040 | 150–200 kr/m² |
| Hampa | omkring 0,040 | ungefär som cellulosa |
Lambdavärdet visar hur bra materialet isolerar. Ju lägre värde, desto bättre. (Isoleraren, Totalbyggarna, Bauhaus, DiVA)
Passar hampa för dig?
Hampaisolering kan vara ett bra val för den som vill ha ett biobaserat, klimatsmart material och är beredd att betala lite mer för det. Den fungerar bra i väggar och tak, och skivorna kan även läggas på vindsbjälklaget. Vill du hålla nere kostnaden så mycket som möjligt är mineralull fortfarande det billigaste alternativet, och cellulosa i form av lösull är ett vanligt biobaserat alternativ för vinden. Läs mer om hampa som byggmaterial på Hampamagasinet.se.
Få hjälp att räkna
Innan du bestämmer dig kan det vara värt att ta hjälp att räkna på just ditt hus. Alla kommuner har en kostnadsfri energi- och klimatrådgivning, som finansieras av Energimyndigheten och som kan ge opartiska råd om vilka åtgärder som lönar sig. Boverket har också en energiguide för småhus, med information om olika åtgärder.
Även om du inte ska göra arbetet själv är det bra att sätta sig in i åtgärderna. Då blir det lättare att välja rätt hantverkare, vara en tydlig beställare och följa arbetet.
En investering som betalar sig
Att tilläggsisolera huset är en av få investeringar som både sänker de löpande kostnaderna och gör huset skönare att bo i. För många äldre hus är vinden ett självklart första steg: relativt billigt, ofta möjligt att göra själv och med en återbetalningstid på bara några år när elpriserna är höga.
Och för den som vill välja ett klimatsmart material finns i dag fler alternativ än tidigare, från cellulosa till svenskodlad hampa. Det kostar lite mer, men ger samtidigt en chans att lagra koldioxid i huset under många decennier.
