Två krig, på var sitt håll i världen, sätter i dag avtryck i svenska plånböcker, företag och statsbudgetar. Kriget i Mellanöstern har drivit upp priserna på olja, gas och el. Kriget i Ukraina har gjort försvaret till statens största utgiftsområde. Samtidigt har svensk ekonomi visat sig förvånansvärt motståndskraftig. Här går vi igenom hur krigen påverkar ekonomin, i världen och här hemma.
Två krig som formar världsekonomin
Kriget i Mellanöstern
Kriget mellan USA och Iran bröt ut i början av februari i år. Sedan början av mars har Hormuzsundet, den smala passagen ut från Persiska viken, i praktiken varit stängt för fartygstrafik. Genom sundet transporteras normalt omkring en femtedel av världens olja och gas, och därför slår störningarna snabbt igenom på världsmarknaden.
Konflikten har gått i vågor. I juni nådde parterna en överenskommelse som pressade oljepriset under 80 dollar per fat, men i juli återupptogs attackerna trots en avtalad vapenvila. Under hösten har oljepriset legat runt 100 dollar per fat. Förra veckan föll det dock kraftigt, med omkring 16 procent, efter signaler om diplomatiska framsteg.
Kriget i Ukraina
Kriget i Ukraina har nu pågått i mer än fyra och ett halvt år. Ryssland ockuperar omkring 20 procent av landet, och ländernas arméer står låsta mot varandra längs fronten samtidigt som båda sidor genomför dagliga attacker långt bakom linjerna.
I slutet av oktober meddelade båda länderna att de är villiga att återuppta fredssamtal som förmedlas av USA, och en ny förhandlingsrunda väntas hållas i Abu Dhabi runt mitten av november. Men parterna står fortfarande långt ifrån varandra, framför allt i frågan om territorium och säkerhetsgarantier för Ukraina.
De två krigen hänger dessutom ihop ekonomiskt. När energin redan är dyr på grund av Mellanöstern får attacker mot rysk oljeinfrastruktur och beslut om sanktioner mot Ryssland större betydelse för världsmarknaden.
Energin – den snabbaste vägen in i plånboken
Det är genom energin som krigen märks först i Sverige. Det sker framför allt på två sätt: vid pumpen och på elräkningen.
Vid pumpen
När oljepriset stiger följer bensin- och dieselpriserna efter, ofta inom några dagar. I samband med tidigare skärpningar av krisen kring Hormuzsundet i år steg bensinpriset med omkring 1,50 kronor per liter och dieselpriset med närmare tre kronor. Dieseln har överlag stigit mer än bensinen sedan kriget bröt ut, vilket slår direkt mot åkerier, jordbruk och andra företag som är beroende av transporter.
Dyrare transporter sprider sig sedan vidare i ekonomin. När det kostar mer att frakta varor kan priserna på allt från mat till byggmaterial påverkas.
Hur hårt det slår beror också på plånboken. SCB har räknat på vad en höjning av bensin- och dieselpriset med 40 procent skulle betyda. För hushållen med lägst inkomster skulle det innebära en kostnadsökning på drygt 310 kronor i månaden, vilket väger tungt i en redan liten budget.
Priset vid pumpen påverkas också av politiken. Regeringen har sänkt skatten på drivmedel tillfälligt, men från den 1 oktober upphörde en del av sänkningen, och skatten steg till 2,39 kronor per liter för bensin och 1,561 kronor för diesel.
På elräkningen
Den andra vägen går via gasen. Sverige använder själv lite gas för att göra el, men elmarknaden är sammankopplad med resten av Europa, där gaskraften ofta sätter priset. När gasen blir dyr blir elen dyr, särskilt i södra Sverige.
Effekten syntes tydligt i början av november. Under november månads första åtta dagar låg spotpriset i elområde SE4, i södra Sverige, i genomsnitt på omkring 299 öre per kilowattimme, mer än dubbelt så högt som snittet för november 2022, mitt under elkrisen. Utöver den dyra gasen bidrog att flera kärnkraftsreaktorer står still.
Lärdomen från 2022
Sverige är i dag mindre direkt beroende av energi från de krigsdrabbade regionerna än för några år sedan. Fram till 2022 kom en stor del av den råolja som Sverige importerade från Ryssland, och 2019 stod Ryssland för nästan en tredjedel. Den importen har upphört. Men eftersom priserna sätts på en världsmarknad påverkas Sverige ändå, oavsett varifrån oljan och gasen kommer.
Inflationen och räntorna vänder uppåt
Dyrare energi blir till slut högre inflation. Och det är där krigen får sina mest långtgående effekter på ekonomin, via räntorna.
Den 4 november höjde Riksbanken styrräntan från 1,75 till 2 procent, för första gången sedan 2023. Som skäl angav Riksbanken att det globala inflationstrycket fortfarande är förhöjt på grund av utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern, att energipriserna har stigit ytterligare och att kronan har försvagats i år. Riksbanken bedömer att det är sannolikt att räntan höjs ytterligare det närmaste året.
Det kan verka märkligt, eftersom den uppmätta inflationen i Sverige är låg. Enligt preliminära siffror från SCB låg KPIF-inflationen på 1,1 procent i oktober. Men den hålls nere av tillfälliga skattesänkningar. Utan dem låg inflationen i september på 3 procent, enligt Riksbanken, och när åtgärderna fasas ut väntas inflationen stiga över målet på 2 procent nästa år.
Sverige är inte ensamt. Den amerikanska centralbanken höjde räntan i september för första gången på tre år, och Europeiska centralbanken höjde samma månad för andra gången i år.
För hushållen betyder det att bolånen blir dyrare. En höjning av bolåneräntan med 0,25 procentenheter innebär ungefär 625 kronor mer i månaden, före ränteavdrag, för den som har ett lån på 3 miljoner kronor.
Risken för stagflation
Det som oroar ekonomer mest är kombinationen av stigande priser och svag tillväxt, det som brukar kallas stagflation. Riksbanken har varnat för just den risken till följd av kriget i Mellanöstern. I ett sådant läge hamnar centralbankerna i en svår balansgång: höjer de räntan för att stoppa inflationen riskerar de att bromsa ekonomin ytterligare.
Upprustningen – en ny motor i ekonomin
Kriget i Ukraina har förändrat synen på säkerhet i hela Europa, och det syns tydligt i den svenska statsbudgeten.
Försvarsanslagen har ökat med omkring 192 procent mellan 2020 och 2026 och uppgår i år till 175 miljarder kronor. Det motsvarar 2,8 procent av BNP enligt Natos sätt att räkna. Målet är att de militära utgifterna ska nå 3,5 procent av BNP år 2030. Sedan 2026 är försvar och samhällets krisberedskap dessutom det enskilt största utgiftsområdet i statsbudgeten, med 14,6 procent av statens utgifter.
Försvarsindustrin växer
För den svenska försvarsindustrin har upprustningen i Sverige och i resten av Europa inneburit en kraftig tillväxt. Saabs orderingång under andra kvartalet i år landade på 68,4 miljarder kronor, mer än dubbelt så mycket som samma kvartal året innan, och orderstocken uppgick till 317,7 miljarder kronor.
Satsningarna skapar jobb, inte bara hos de stora försvarsbolagen utan även hos underleverantörer runt om i landet. De ger också en skjuts åt forskning, teknikutveckling och export.
Men det har ett pris
Upprustningen kostar pengar som annars hade kunnat gå till annat, eller måste finansieras med lån eller skatter. När en allt större del av statsbudgeten går till försvaret blir prioriteringarna mellan olika behov tuffare, och frågan om hur upprustningen ska betalas blir allt viktigare i den politiska debatten. En snabbt ökande efterfrågan på försvarsmateriel kan också bidra till att driva upp priser och löner i vissa branscher, där det redan är brist på rätt kompetens.
Hur står sig svensk ekonomi?
Med tanke på hur mycket som har hänt i omvärlden har svensk ekonomi klarat sig förvånansvärt bra.
Året började svagt. BNP minskade med 0,2 procent under första kvartalet, när oron i Mellanöstern var som störst. Men sedan dess har det vänt. Finansdepartementet beskrev i oktober utvecklingen som stark, med ett starkt utfall för andra kvartalet, och enligt preliminär statistik ökade BNP även under tredje kvartalet samtidigt som sysselsättningen steg.
Konjunkturinstitutet beskrev redan i juni svensk ekonomi som stöttålig. Ekonomin hade klarat tullchocken från USA relativt bra, och man hade då inte sett några tydliga effekter av kriget i Mellanöstern i den svenska statistiken. Enligt Konjunkturinstitutet har svensk ekonomi befunnit sig i en återhämtningsfas sedan 2025, och kriget i Mellanöstern har främst en viss dämpande effekt genom högre inflation.
Men alla delar av ekonomin mår inte lika bra
Arbetslösheten är fortfarande hög, och Konjunkturinstitutet räknar med att det dröjer till slutet av 2027 innan den har sjunkit till en mer normal nivå. Stämningsläget hos hushållen sjönk i oktober, samtidigt som det steg hos företagen. Det tyder på att många hushåll känner av de högre kostnaderna för energi och den osäkerhet som krigen skapar, även om ekonomin som helhet växer.
Kronan har också försvagats i år. Det gör importerade varor dyrare för svenska konsumenter, men gynnar samtidigt exportföretagen, vars varor blir billigare utomlands.
Vad händer nu?
Hur ekonomin utvecklas framöver hänger i hög grad på krigen. Det går att peka ut några avgörande frågor.
Öppnas Hormuzsundet? Så länge fartygstrafiken genom sundet är kraftigt begränsad kommer energipriserna att vara höga och känsliga för nyheter. Fallet i oljepriset förra veckan visar hur snabbt marknaden reagerar på signaler om fred, men också att läget kan vända igen.
Leder fredssamtalen om Ukraina någon vart? Förhandlingarna i Abu Dhabi i mitten av november blir ett test. Ett avtal skulle kunna minska osäkerheten i Europa, men parterna står fortfarande långt ifrån varandra.
Hur blir vintern för energin? Europas gaslager är låga, och i Sverige avgörs elpriset av hur snabbt kärnkraftsreaktorerna kommer tillbaka, av vädret och av nivåerna i vattenmagasinen.
Hur reagerar centralbankerna? Riksbanken lämnar nästa räntebesked den 16 december, tillsammans med nya prognoser. Federal Reserve håller sitt nästa möte den 8–9 december.
Osäkerhet som ny vardag
Under lång tid kunde svenska hushåll och företag räkna med billig energi, låga räntor och en relativt stabil omvärld. De senaste åren har visat att den tiden är förbi. Krig långt bort från Sverige påverkar i dag priset på bensin, el, mat och bolån här hemma, och de förändrar vad staten lägger sina pengar på.
Samtidigt har svensk ekonomi visat en motståndskraft som många inte väntade sig. Tillväxten har kommit tillbaka, sysselsättningen ökar och försvarsindustrin växer. Men återhämtningen är skör, och den vilar på antagandet att krigen inte förvärras.
För den enskilde handlar det om att ha marginaler: en buffert för oväntade kostnader, koll på elavtalet och bolåneräntan, och beredskap för att priserna kan svänga snabbt. I en osäker värld är det kanske det bästa skydd som finns.
